Fotini

Det har inte blivit av att jag har skrivit något på ett tag.
Men fredagen var riktigt rolig, trevlig och händelsefull. Så ska skriva lite snabbt vad jag gjorde.

Var kvar i Eskilstuna som sagt var till kvällen.
Men innan jag åkte träffade jag Sandra och Natalie. Vad ska man säga, vilka tjejer. Dom får ju en att skratta, allt från deras sjuka videos till att dom bara är dom.
Men det blev cupcakes bakning. Väldigt goda blev dom, man åt ju inte dirket en hel, blev väldigt sött.
Sedan blev det en snabb tur på stan.
Skynda mig hem för att fixa mig och ta tåget till Stockholm.

När jag kom fram till S så blev det att fixa till sig och sedan gå vidare till Studion där S, hans bror, sen två Dj kompisar var, om man nu kan säga så.
Det blev dricka, skratt och sånt där trevligt.
En snabbis hem till S. Földje med grabbarna ut till Ambassadeuren. Var riktigt trevligt. Stod och lyssna på house, en öl i handen och världens bästa sällskap bredvid mig.
En kanon kväll, dagen efter var vi alla trötta, fyra pers i soffan som alla mådde si så där.


När man är full ser man ut som bild 1, bild 2 är man odjuret själv, eller?
Eller bild 1 är när S är full och bild 2 är så jag ser ut när han är nykter, eller?
Eller helt enkelt ser jag nog inte ut som på någon av bilderna. För tillgjord och för omgjord

Åkte hem till Eskilstuna som sagt var.
Min moster träffa mig på Stationen, tillsammans gick vi hem till henne. Min bror kom även ditt.
Vi käka jättegod sparrissoppa, med gott bröd till. Blev även fika, lika gott och så himla trevligt som vanligt.

Jag och min bror fick skjuts ut till kyrkogården där vi träffa far.
Vi köpte en gravsten, så nu ska bara resten fixas. Jag och min bror ska åka till Köping och göra klart detta.
Känns skönt. Kommer bli ett helvete. Men ja, det vill jag inte tänka på nu.

Sedan åkte jag hem till min far, fick jätte god mat. Prata om allt möjligt.
Kom hem för inte så länge sedan. Tog med mig två kartonger med Alexanders skor som jag ska försöka sälja.
Synd att man inte är kille eller har storlek 42. Då hade man haft många snygga och dyra skor.

Just nu tvättar jag. Prata nyss med hjärtat som jag saknar, helt sjukt.
Men åker som sagt tillbaka i morgon kväll.

Igår kände jag inte för att sitta och skriva om dagens datum.
Men det var hela 2 år sedan Alexander valde att avsluta sitt liv.
Ett val som han trodde var bättre, iaf för sig själv.
Vi andra som är kvar och får leva med detta har det inte bättre utan honom.
Jag saknar, älskar och vill ha tillbaka honom, han och Philip nu. Mina storebröder.
Jag var enda systern, jag var lillasyster. Nu är jag inte lillasyster eller ända systern.
Nu är jag storasyster och ja det är jag och min bästaste lillebror kvar.

Att se det man sätt, hört vad man hört, blivid hämtad av polis, sätt abmulanser, blod, ja orden kan bara fortsätta att sägas.
Inte lätt att alltid ha ett leende på sina läppar. Men jag har det näst in till varje dag nu och det är tack vare min S. VärldensbästasteSebastian!
Han finns verkligen hela tiden, gör mig lycklig, glad, får mig att skratta, får mig att känna mig älskad.
Han är den som verkligen gör min vardag bra. Älskar honom väldigt mycket.
Hans ord som han skrev igår på FB på Alexanders minnes sida, ja vad ska man säga. KÄRLEK!

Imorgon åker jag tillbaka till stan, ska åka och fixa gravsten med min pappa. Det är mer än dax nu, min mor kommer bli sur. Men a, hon är ju i Thailand/Malaysia så. Vart borta i snart 2 månader.
Ska även träffa min moster och Charlotta i morgon.
På fredag ska jag träffa Natalie.

Hela dagen igår den 19 var en helt vanlig dag, inge speciellt tänk. Eller jo, men inge jobbiga tankar och känslor som jag kan få. Det var 28 månader, hela 28 månader sedan respiratorn stängdes av och du somna in av dig själv.
Men sen på kvällen när jag och S låg i sängen och börja små prata om att det snart är den 24. Alltså 2 år sedan Alexander gickbort, då jag fann honom.
Då small det bara till och jag tänkte på allt. Philip, Alexander, sjukhus, dagarna innan, synerna, begravning, kyrkogård. Ja allt som bara tillhör dom nu.
Länge sen jag grätt så mycket. Det lugna ner sig, men sen så kom det igen, men då börja jag tänka på alla minnen vi haft. Alla resor, tv-spel, pulkaåkning, födelsedagar, jul/påsk, alla himla bra minnen som man har.

Vad gick fel, och hur fan kunde ni!
Det är då fan inte bättre nu.
Jag mår då fan inte bra.

Om jag inte hade haft S vid min sida hade jag inte mått så bra som jag mår, förutom när jag tänker på er.
Jag kommer alltid sakna er för jag saknar er så jävla mycket.
Älska er har jag alltid gjort och kommer göra resten av mitt liv.

Jag svär inte ofta, men nu blev det lite mycket känslor.

Kan inte sova, så jag tänkte skriva lite.
Ligger här i sängen med mitt hjärta bredvid mig. Han snarkar så fint så. Pratar i sömnen gör han också.
Nyss svor han;  "Helvete, helvete, helvete". Alltid kul att ligga och lyssna på den där S.

Jag känner att det börjar klia i halsen och det är inget bra tecken.
Håller tummarna att det inte blir värre.

Vart kommer alla nya läsare ifrån. Säkert ca 15 personer mer än för bara någon månad sedan.

Kul? Eller ja. Jag skriver mest för mig själv ändå. =)

När man sitter inne så tänker man och det är något jag måste göra nu.

Som jag skrev i mitt tidigare inlägg.

Det måste inte göras något nu, men väldigt snart.

Jag vill verkligen börja träna igen. Det var allt för länge sen jag hade det som en helt vanlig rutin.

Gick ner efter skolan flera gånger i veckan.

Vill inte och orkar inte se ut så här heller.

Måste få en slags rutin på min vardag och mitt liv.

Har bara kommit in i något konstig period nu. Tänker lite för mycket på allt.

Istället för att bara leva i nuet som är så underbart.

Jag trodde inte jag kunde må så här bra som jag gör nu.

Men som sagt den där stenen på mitt bröst om att inte orka eller vet vad jag ska göra måste försvinna.

Jag vet inte vad jag vill längre med allt runt omkring.

Allt har med mig att göra. Måste tänka vad jag egentligen vill med mitt liv och min framtid.

Jag är så lycklig och glad, men detta med att inte göra något och inte orka göra något trycker mot mitt bröst som en tungsten.

Jag försökte, men det gick verkligen inte.

Jag hade ångest, gråten i halsen, panik, allt bara var fel, kändes fel och är fel.

Jag vill inte. Måste tänka om, börja om igen, börja om på nytt.

Är så himmelskt tacksam att jag har min S som finns och stöttar mig.

Förra veckan fyllde både Charlotta, Åza och Sandra år. Grattis till er igen.

På fredagen hade Charlotta lite små fest hos sig. Det blev musik, dricka, spel och massa prat och skratt. Var väldigt kul att få träffa alla igen.

Kvällen sluta lite efter 12 då bar det hemåt. Ingen utgång denna gång.

På lördagen blev det fest hos Sandra där det var massa med trevliga människor.

Blev äppelkakashottar, bajapäron, musik, skratt, "efterfest".

När inte alls många ville ut drog vi vidare och fortsatte där med sång, musik och mer dricka.

En kanonkväll helt enkelt. riktigt härlig och rolig kväll. Ett härligt gäng det där.

Har tyvärr inga fler bilder än det där.

På måndag börjar det. Då ska man börja skolan igen.
I 5 månader ska man stå ut med plugg.
3 ämnen i skolan och 1 distans. Köpte dom fyra böckerna idag och där med 1300:- fattigare. Aldrig köpt så dyra böcker men måste man så måste man.
Hoppas det kommer bli lite kul iaf.
Negativt detta lät men så är det inte.

Kommer söka jobb undertiden också. Får jag ett jobb slutar jag att plugga och jobbar istället. Som sagt måste göra något nu.

Bästa nyåret någonsin. Tack alla inblandade.
(Skriver mer i morgon, kanske)