Fotini

Igår kände jag inte för att sitta och skriva om dagens datum.
Men det var hela 2 år sedan Alexander valde att avsluta sitt liv.
Ett val som han trodde var bättre, iaf för sig själv.
Vi andra som är kvar och får leva med detta har det inte bättre utan honom.
Jag saknar, älskar och vill ha tillbaka honom, han och Philip nu. Mina storebröder.
Jag var enda systern, jag var lillasyster. Nu är jag inte lillasyster eller ända systern.
Nu är jag storasyster och ja det är jag och min bästaste lillebror kvar.

Att se det man sätt, hört vad man hört, blivid hämtad av polis, sätt abmulanser, blod, ja orden kan bara fortsätta att sägas.
Inte lätt att alltid ha ett leende på sina läppar. Men jag har det näst in till varje dag nu och det är tack vare min S. VärldensbästasteSebastian!
Han finns verkligen hela tiden, gör mig lycklig, glad, får mig att skratta, får mig att känna mig älskad.
Han är den som verkligen gör min vardag bra. Älskar honom väldigt mycket.
Hans ord som han skrev igår på FB på Alexanders minnes sida, ja vad ska man säga. KÄRLEK!

Imorgon åker jag tillbaka till stan, ska åka och fixa gravsten med min pappa. Det är mer än dax nu, min mor kommer bli sur. Men a, hon är ju i Thailand/Malaysia så. Vart borta i snart 2 månader.
Ska även träffa min moster och Charlotta i morgon.
På fredag ska jag träffa Natalie.

Idag har det gått 21 månader. På ett sätt är det mycket, men på ett annat inge alls.
Jag saknar dig Alexander varje dag. Du var den ända storebrorn som fanns kvar när inte Philip fanns kvar längre.
Var alltid lillasyster åt er två. Nu är jag storasystern. Att ha haft tre bröder till att ha en, det är en konstig grej.

Försöker att se framåt nu. Kan inte gräva ner mig själv. Ändå fast jag inte orkar mycket i min vardag.
Men för att du och Philip ska bli stolta så försöker jag. Jag vet att ni inte vill att jag ska gå samma väg som er, och det ska jag inte.
Ska till Stockholm på onsdag för att kolla in en jobb. Om jag nu skulle få det, så blir det att jag får pendla, vet inte om jag är redo för det heller. Det är en deltid också. Men kan vara värt att bara kolla och höra lite om det.
Ändå sen Philip dog ville jag här ifrån, till vilken stad som hellst.
Började kolla lägenheter och allt. Men orka inte ta tag i det till 100%.
Att bo i en liten stad är inte lätt när man har förlorat två bröder.
När man får blickar, folk kommer fram, frågar och allt dem har gjort. Nu nästan 2 år senare så är det lugnt på den fronten. Men jag vill fortfarande här ifrån. Börja om på en ny kula.
Men det är en del som ska till innan det, jobb, lägenhet, modet att lämna en ändå så kallas tryghet, sina vänner, den familj/släkt man har kvar. Men visst dom finns kvar. Och man kan alltid flytta tillbaka.
Livet är svårt, innan man hittar sin plats. Tror jag måste göra det innan jag kanske kan gå vidare.

Önskar att jag inte fick se dig som jag gjorde, den sista bilden av dig som jag fick se.


Satt och läste igenom min blogg lite och hitta 3 inlägg. Det finns så många flera. Detta är tre stycken 2008.

(2008-07-01)
"Kan börja berätta om min dag, min bror (Alexander) väckte mig ungefär 10,20, jag somnade 07,00 ungefär i morse så var något trött. Men iaf min bror undrade ifall jag ville käka mat med honom nere på stan vid 12,00 tiden. Så jag gick upp ur sängen vid 11,00 tiden. Tog på mig och fixade mig lite lätt.
Begav mig ner till stan, mötte min bror på EGO där han självklart köpte lite grejer.
Vi käkade mat på hyttan, så jäkla god mat, tog en black & white. Grymt gott."

(2008-07-16)
Min bror ringde runt 12 och undrade ifall vi skulle ner på stan och käkade, så vi drog ner till stan runt 12,30 tiden, käkade. Jag tog grillatlamm, mhh det var gott.
Sedan gick vi lite på stan och sedan hem.

(2008-07-21)
Vaknade atomatiskt vid 8 tiden.  Min hjärna har nog ställt in sig på den tiden nu.
Men somnade om till ungefär 10 tiden men låg och drog mig till 11.
Gick ner käkade frukost.
Min bror ringde och undrade om vi skulle åka ner till stan, så vi drog ner till stan.
Han hämtade sina glasögon, vi gick till EGO. Jag gick till banken men det var för lång kö för att orka vara där.
Vi gick och fikade på kafé & kaka. Blåbärspaj med vaniljsås och hallon soda... mhh.
Sedan åkte vi hem, eller jag var utanför så sa min bror skulle inte du hämta ut ett paket? - jo?
- Men kom så åker vi och hämtar de så gjorde vi de.


Det finns så många flera såna här tillfällen när han bjöd på mat/fika nere på stan.
Saknar det så mycket.
Du finns med mig hela tiden. Saknar och älskar dig.

(5 månader då Philip hade gått bort, var det din begravning)

(Dagen efter Philips begravning. Nästan 4 månader efter ligger du där du står på bilden)

Vad ska man säga. 1.5 år sedan, hela 18 månder sedan så visste jag inte vid denna tid vad som jag skulle väntas hittas när jag kom hem från Uppsala, där jag var.
Var i Uppsala med två vänner och kolla på Hoffamestro. Sov på Mc donald, sov på tågstationen, visste inte att när jag kom hem skulle jag fina dig. Att en störr...e mardröm som jag redan levde i skulle bli värre. Trodde jag skulle komma hem och sova, sova lite skönt efter en så jäkla skön dag och kväll i Uppsala. Utan kom upp för trappan och såg det jag aldrig trodde jag skulle få se eller upplelva, som jag hoppas ingen kommer att få uppelva.
Att tiden kan ha gått så fort. Hälsar på dig och Philip senare idag. ♥ Syster eran, den ända ni hade.

Den 19 maj var det 20 månader sen du försvan från mitt liv!

Den 24 maj var det 16 månader sen du försvan från mitt liv!

Saknar er mina bröder!

Kan börja med den tråkiga då.

Idag skulle min bror (Alexander) fyllt 27 år. Men han blev endast 25.
Saknar honom varje dag, men försöker göra roliga saker, göra något med mitt liv.
Man ska inte haka upp sig på det som har hänt. Jag måste leva vidare.

Ska åka ut till grabbarna på onsdag har jag tänkt miig.

Idag var min mamma och pappa där och fixa så ha nfick fint på sin födelsedag.

Tog ett kort från min pappa. Påsk fint är det.

Tiden går så himla fort. Ibland undrar man igentligen vad man gör med sitt liv.
Saknaden efter mina bröder blir allt tyngre.
Att se bilder och veta att dem kommer jag aldrig mer få träffa är en tung kännsla.
Alexander var den som fanns vid min sida när Philip gick bort, han som köpte saker när man inte hade pengar och  behövde något. Han bjöd alltid på mat på stan.
Som sagt i dag för 14 månader sedan var den värsta dagen i mitt liv.
Att alltid ha den synen i min hjärna, bilder innan man lägger sig.
Ska nu till mamma och får se hur lätt det blir att gå upp för trappan där jag fann dig.
Saknar dig nu och föralltid!

Mer än ett år har nu gått.
Vet inte vart tiden har tagit vägen. Saknar dig varje dag. Sista dagarna på Hawaii var jobbiga, men det var bara att hålla humöret uppe och tänka att iaf du har det bättre nu.

Dagen du försvann ifrån oss trodde jag att det sista i mitt liv skulle vara att hitta sin bror eller någon nära död.
Trodde att jag såg i syne, men så var det inte.
Mardrömmen blev värre och livet blev inte ljust längre som det började bli efter Philip.

Visst har man sina jäkligt dåliga dagar, men jag skulle aldrig göra något.
Man måste nog vara stark för att göra något sånt. Så stark är inte jag.

Lever mitt liv så gott som det går. Ute och reser ska jag göra mera.
Se världen, inte stanna i denna lilla hålla som Eskilstuna.

Hälsar på dig/er sen när jag kommer hem från London. Som du vet har jag varit på Hawaii nu i 17 dagar. Men ses när jag kommer hem. Puss och kram din ända lillasyster <3

(en gammal bild på dig, vet inte alls när den är ifrån. Tagit den från facebook)

Idag har det gått 10 månader sedan jag hitta dig död.
Den värsta dagen i mitt liv. Just det ögonblicket, timmarna innan, dagarna innan ser jag som att det var igår.
Hoppas du har det bättre nu med Philip.

10 månader <3 Kommer alltid att sakna och älska dig Alexander <3

Att fortfaranade räkna månaderna sen du försvan från detta liv är väl ett tecken att man fortfarande inte har gått vidare.
14 månader har gått sen en av dem två värsta dagarna i mitt liv.

Kom bara tillbaka, snälla. Saknar och älskar dig nu och alltid! <3

Idag har det gått 8 månader sen du försvann från mitt liv.
Blir bara svårare och svårare för varje månad, man tycker att det borde vara tvärt om, bilderna blir starkare, svårare och jobbigare.

Livet går vidare, men svårt är det. Kommer alltid sakna och älska dig.

Väldigt ocharmig bild på mig. Men den bland dem sista med oss tillsammans!

Nu den 24 juli var det 6 månder sedan du lämnade oss.
Var i Grekland då, men som jag tänkte och såg dig framför mig. Bilder jag inte vill se.
Men jag försöker minnas dig, ditt glada léende, den genrerösa bror jag hade.
Jag saknar dig mer och mer för varje dag.
Tiden har gått så fort men ändå så sakta. Jag vill bara att du ska ringa och fråga om man vill ner och käka på stan eller vad som hellst. Men man vet att det aldrig kommer att hända.

Varför? Det är frågan. Kommer sakna dig nu och för alltid.

840418 - 100124

En månad innan man visste något.

5 månder har idag gått sen du lämnade oss andra.
Kan inte skriva med ord hur mycket jag saknar dig och på något sätt hatar dig.
Men nu levar man med detta och jag kommer för alltid få göra det.
Nu saknar jag dig mer än någonsin, varje månad går snabbt men ändå sakta.
På torsdag är det dax för din minestatuering. Jag ska göra den under Philips.

Hälsa honom också. <3

Jul afton 09. En månad innan du lämna oss.!

Har inte så mycket att skriva.
Saknar dig nu och föralltid. 3 månder har idag gått.
Den dagen jag jag fann dig är idag, men för tre månder sedan.

Jag vet att du har det bättre. Eller det hoppas jag.

Alexander min storebror, sov gott!

När livet är tungt ser man inget annat än smärta och mörker.
Även fast man vet att livet har sina ljusastunder.

Det gör ont i hjärtat när jag tänker på att mina bröder inte lever, att dom är borta.
Att detta skulle händ, inte en utan två gånger på så kort tid.

Jag finner inga ord. Att folk kan klaga över så små saker. Då vet man nog vet inte vad smärta eller vad ordet jobbigt står för.
Vad ordet död, dog, döden, dö igentligen innebär. Folk använder det som ett vardagsord.

Jag saknar mina bröder. Det kommer jag alltid göra. Jag kommer alltid ha bilder på er i huvudet när livet var slut för er.

Sov gott.

Philip 19/9-09
Alexander 24/1-10